Att koka en farlig soppa på en spik

There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics.”
-Mark twain.

Hypotes eller dogm, det är en hårfin skillnad dem emellan.
Signifikant skillnad heter den eftersträvansvärda tröskeln.
Vetenskapens gräns är hård men rättvis.
Tror vi.
Ibland, ibland inte.
I teorin, men inte i praktiken.
För vissa experiment inte andra.
När man vill kasta tärning.

Dagens sanningar inom viktiga områden som kost och vad som är bra eller dålig miljöpåverkan baserar sig på vad som är mest sant.
Mest sant just nu.
Mest sant i mina ögon.
Mest sant i dina ögon.
Och vad värre är, mest sant just nu från dem som får prata om det!

”Inte ens en vetenskapsman är mer än en människa.
För honom som för andra är det naturligt att hata det man
inte kan förklara. Det är en allmänt florerande inbillning
att vi idag vet allt som någonsin kan vetas. Ingenting är
dock så sårbart som en vetenskaplig teori; låt oss se den
som ett tidsbetingat försök att förklara fakta och inte som
en evig sanning i sig själv.”
-Carl G Jung

Ett steg tillbaka sen Jung tydligen.

Vetenskapens sätt att arbeta är bra.
Dvs. man visar att ett påstående är sant (eller falskt) och redovisar hur man gör så att andra (tex skeptiker) kan utföra samma experiment och se om de får identiska resultat.
Jättebra, då vet vi vad som är sant och vad som är falskt och vem som helst kan kontrollera detta.

Fast om det handlar om komplicerade frågor så blir det, just det, komplicerat.
Dessvärre även osant.
Vetenskapen insåg detta för länge sedan och introducerade statistiken.
Då kan vi se vad som är sant eller falskt, fast det inte går. 
Vi får ett bra utgångsläge för att fuska till ett svar.
Centralt inom statistiken är normalfördelningen.
Den möjliggör utsökta studier i jämförelser mellan populationer.
I teorin.
När man har koll på orsak och verkan.
Vid direkta samband.
Vid stora populationer.
När det inte är så komplicerat.

”It all depends on how we look at things, and not on how they are themselves”
-Carl Jung

När man sätter upp ett experiment börjar man med att karva bort
allt som inte är relevant i frågan, för att ens kunna få resultat.
Vad bestämmer man själv.
Sedan sätter man (själv) ihop (två) populationer vars resultat man jämför mot varandra.
Man har även kontrollgrupper för att visa på felkällor av olika slag.
Kan man sedan visa att den ena gruppen är (tillräckligt) olik den andra
så har man fått en signifikant skillnad. 
Tillräcklig brukar definieras som 5%.
95% är alltså samma.
Det är på detta sätt man visar att män och kvinnor är olika och får så skojiga sanningar:
Alla män är starkare än alla kvinnor.
Alla kvinnor kan hantera flera saker samtidigt bättre än alla män.
Eh, nä så var det nog inte.
Tänker vi efter vet vi att resultaten sa:
Gruppen kvinnor var tillräckligt bättre än gruppen män så att vi kunde se en skillnad dem emellan, därför kan vi säga att gruppen kvinnor som helhet är bättre än gruppen män.
Vi vet samtidigt att det finns många enskilda män som är bättre än ”de flesta” kvinnor på detta, fast det är fler enskilda kvinnor som är bättre än ”de flesta” männen.
Nu blev det med ens komplicerat.
Vänta tills vi börjar med orsaksambanden för miljöpåverkan…

Tage Danielsson säger det på sitt sätt:

Det finns erkänt fusk som enkelsidigt istället för dubbelsidigt t-test.
Och mer personligt fusk som att helt enkelt inte räknar med vissa faktorer för att man inte tycker de är relevanta, detta görs oftast omedvetet, men blir inte bättre för det.
Det absolut största fusket gäller storleken på populationerna och kontrollgrupperna.
Antalet personer i en population är alltid för litet i statistiska undersökningar eftersom det blir för dyrt att göra dem med tillräckligt stora populationer så att resultaten sedan avspeglar verkligheten.
Jämför valundersökningar tex, och detta är en lätt undersökning att göra.
Jag själv blev misstänksam i fjärde klass när fröken hävdade att i vår klass med 25 elever så måste betygen distribueras enligt normalfördelningen i riket.
Alltså X treor, Y fyror, Z femmor och så vidare.
Oavsett hur bra vi var.
Nu ville jag inte fajtas om det för då hade jag fått ännu sämre betyg eftersom jag trycktes upp i några ämnen pga av det felaktiga resonemanget.

Låt oss göra en tankelek, inte så komplex som miljöfrågan, men iaf:
Sätt själv ihop en studie, som ska förutsäga valresultatet i Sverige om hundra år!
Var börjar du och vad karvar du bort!
Får du med rätt antal partier, valdeltagande och röstfördelningen?
Kommer du nära tror du?

Sen har vi kontrollgrupperna som är viktiga just för att ha något att jämföra mot och för att urskilja falska svar.
Av etiska skäl och av komplicerade skäl tas de helt enkelt bort ibland
och då observerar man istället en grupp.
Bara.
Och sen redovisar man hur man upplever en skillnad mot något man inte jämfört med.
Lallalallalalaa, jaha.

Sant eller falskt är så subtilt, ofta helt omöjligt att
faktiskt tillskriva den orsak man undersöker särskilt i de stora frågorna som miljö och kost eftersom orsakssambanden är så komplicerade.
Vilka faktorer ska man ha med eller inte?
Problemet är inte resultaten.
Problemet är att vägen fram till resultaten aldrig är sann.
För att kunna göra en korrekt studie så måste man fuska så mycket så att den blir inkorrekt annars blir det för komplicerat.

Sedan börjar slagsmålet.
Slagsmålet om studierna.
Ta tex alkoholstudier eller koststudier.
Där finns tex 10 hyfsat bra studier som säger si eller så.
Just si eller så.
De säger inte samma.
Oftast tvärtom.
För att det är olika personer med olika uppdrag som gjort dem på fuskiga sätt som inte går att upprepa.
Fast det är inte tvärtom; bara en liten förskjutning åt vänster eller höger jämfört med (den uppdiktade) gruppen man jämfört med.
Ett lite statistikskutt bara.
Allt enligt matematiken.
Då väljer man förstås den undersökningen som passar.
Eller så hävdar man att ”det finns två studier av tio som visar si, då kan det inte vara så”
Eller mera förföriskt: ”varför chansa på att det är så, när två undersökningar av tio visar si”
Så presenteras det ”nya” inlägget i alkoholdebatten.
Bloggarna hakar på med ordentliga mammor
”varför chansa”
Jag tycker (som jag skrivit om ) att resultaten pekar på att en ganska hög alkoholkonsumtion är farligt för mammor, det finns dessutom ingen kontrollgrupp heller utan det är en bedömning som gjorts.
Vad tycker du?

”varför chansa” argumentet är nog det sämsta argument som finns.
Nej förresten, inte det sämsta, bara vad man kan vänta sig från konservativa,fundamentalister och allmänt fanatiska sektmedlemmar som vill skrämma slag  på folk för att trumpeta ut och förstärka sin fastcementerade och ideologiska åsikt.
Varför chansa att gå på A-brunnar, det kan stämma att det för otur med sig?
Varför chansa på att kvinnor ska ha rösträtt , man kan straffas av GUD och hamna i helvetet?
Varför chansa på att jorden är rund, det blir rätt jobbigt att segla ut över kanten.
Varför chansa på något man inte VET till 100% är helt säkert och ofarligt:
Varför ligger vi inte och ammar Eva’s bröst fortfarande?
Förutom att det blir ganska opraktiskt att leva i en isolerad bubbla helt skyddad från risker som finns och risker som inte finns.
Ett enkelt svar.
Det är inbyggt i människan.
Det är inbyggt i allt levande på jorden.
Det är därför vi finns.

Äppelskruttet säger det så här:

För att sedan få extra tyngd i debatten eftersom studierna är usla så kör man med anektodiska bevis.
Allvarligt.
Gjorde inte ciggindustrin det med?
Så fort en studie lades fram som visade att man får cancer av cigaretter så letade man upp en 110 åring som rökt hela sitt liv.
Vi vet hur det gick med den bevisföringen.

När sedan tillräckligt många dåliga och motstridiga studier publicerats så kan man göra riktigt avancerade studier och titta på dem i klump.
(meta analys)
Då, då blir det ordentligt gjort till slut för då får man en större population.
En större population ett felaktigt urval och osanningar.
Hurra, hurra, vad vi är bra, vi har gjort vetenskap av potatismos.

Då kommer vi in på undersökningarna om kost.
Här finner ni en sammanställning om olika undersökningar om kosten
(obs läs dem själva, länkarna finns på en bias sida)

Om man tittar på en av de minst sämsta studierna så ser man att
personerna i de olika kostgrupperna som skulle mätas mot varandra
har fuskat så mycket, dvs ätit ur de andra gruppernas kost, så att de är närmast likadana grupper.
Därför blev ju förstås resultatet likartat dvs att det inte var så stor skillnad  mellan grupperna.
Den grupp som inte var representerad i undersökningen LCHC, basunerar förstås ut att, ”alla är lika dåliga för att de  alla  är High Carb
Vi är Low Carb, därför bättre om vi var med så skulle det minsann blivit skillnad.”

Kosten är ett allvarligt problem för samhället, kostar miljarders miljarders pengar och orsakar stora personliga lidanden.
Vi har mycket att lära om kosten,särskilt de långsiktiga konsekvenserna.
Vi behöver lära oss mycket mer om två enkla molekyler som är cementerade i debatten:
kolesterol och Insulin.

Vill vi inte veta om LCHC kan göra diabetiker mer friska och dessutom utan medicinering?
Vill vi inte veta om sockerintaget hos befolkningen är så onaturligt att vi fördärvar kroppen?
Vill vi inte veta vilket av alla jävla kolesterol som är farligt eller inte?
Är bröd farligt eller inte?
Villka kolhydrater är bra?
Dör man av smör eller blir man friskare av smör?

Jag vill veta! ( Polemiken fortsätter i ab , Dagens Medicin , SvD )

Varför inte göra en ordentlig undersökning?
Gör en ORDENTLIG studie!
En vetenskapligt korrekt studie.
En snygg, korrekt studie, som går att upprepa, även av motståndare.

O R D E N T L I G.

Ja, just det.
Det går inte, för dyrt med så många människor som håller sig till reglerna under tillräckligt lång tid.
Då gör vi en billig, dålig studie som inte går att upprepa.
Eller?

Slutligen koldioxiddebatten.
Det är sorgligt att en sådan allvarlig fråga som jordens överlevnad skall hamna i ett hav av hypoteser som inte går att bevisa.
Vad som är sant eller inte?
Från Newsmill kommer detta:
En hel hög med forskare som säger anorlunda om klimatfrågan.
Och detta: Politiker och klimatforskare har utfärdat en grön fatwa
Hur kommer det sig?
Är det så möjligtvis så att det är omöjligt att veta vad som är sant, och att
det mest sanna är så långt ifrån sanningen så att man gärna vill ha bättre underlag innan man ger sig ut och gör om världen?

Tänk vad olika resultat man kan få när det mest sanna får råda.
Al Gore vet.
Han vann presidentvalet i USA  men blev aldrig president.
Kanske har även denna modell sina brister, den han företräder nu?
Som ni vet så tycker man i USA att det är så jobbigt att räkna alla rösterna i valet och har därför gjort en röstningsmodell som ska ge en lika sann bild av sanningen som den sanna, fast mer komplicerat.
Därför vann Bush med ett lägre antal röster än Gore.
Vilket resultat blev bäst: det lika sanna eller det sanna?

Ni fattar, ingen ordning på allting och inget är sant.
Bara mest sant just nu.
Till imorgon.
Då skriker någon högre eller i rätt forum.
Eller kanske faktiskt vet något som är mer sant.

 ”A scientific truth does not triumph by convincing its opponents and making them see the light, but rather because its opponents eventually die and a new generation grows up that is familiar with it. ”
-Max Planck

Δ